ADHD

Lär dig mer om ADHD – för alla åldrar och till föräldrar, lärare och närstående.

Vad är ADHD?

Diagnostiska kriterier

ADHD är en diagnos som ställs utifrån en symtombild på ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet (överaktivitet). För att ett symtom ska räknas som uppfyllt vid diagnos behöver det vara ofta förekommande. Totalt har 9 symtom på ouppmärksamhet och 9 symtom på impulsivitet och/eller hyperaktivitet definierats. För att i vuxen ålder möta diagnostiska kriterier angående symtom behöver minst 5 av 9 uppfyllas för ouppmärksamhet eller impulsivitet/hyperaktivitet. Ofta har man symtom inom båda symtomkategorierna men antalet kan variera mellan individer.

För att få en diagnos behöver också symtomen orsaka en påtaglig funktionsnedsättning. Märkbara symtom måste också ha funnits innan 12 års ålder. Områden där funktionsnedsättningen av symtom vanligen märks kan till exempel vara inom studier, arbete, hem och familj, egen hälsa, föräldraroll eller ekonomi.

En ADHD-diagnos säger ingenting om orsaken till ADHD. Än så länge finns inget definitivt svar på frågan om orsaker. En stor del tros kunna förklaras av ärftliga faktorer och en mindre del påverkan i moderlivet eller under första levnadsåren så som syrebrist vid födsel, hjärnhinneinflammation etc. Forskning pågår men än så länge finns inget definitivt svar på den frågan.

ADHD anges i tre svårighetsgrader: mild, måttlig och svår. Vad som avgör är hur många symtomkriterier som uppfylls utöver minimum och graden av funktionsnedsättning. När en ADHD diagnos ställs definieras också vilka symtomkriterier som är mest framträdande. Har du 6 eller fler symtomkriterier för både ouppmärksamhet/ koncentrationssvårigheter och impulsivitet/hyperaktivitet anges ADHD av kombinerad typ. Har du enkom tillräckligt inom en av kategorierna anges det vid hyperaktivitet/impulsivitet som ADHD, främst hyperaktivitet samt vid ouppmärksamhet/koncentrationssvårigheter som ADHD, främst ouppmärksamhet. Förut kallades ADHD med främst ouppmärksamhet för ADD.

Den manual som används för att vägleda gällande diagnos är Diagnostiska statistiska manualen, DSM-5. Följande symtomkriterier listas däri:

Ouppmärksamhet

  • Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, arbetslivet eller andra aktiviteter (till exempel förbiser eller missar helt detaljer, slarvigt genomförda uppgifter).
  • Har ofta svårt att kvar hålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar (till exempel har svårt att kvar hålla fokus under lektioner, samtal eller under längre stunder av läsning).
  • Verkar sällan lyssna på direkt tilltal (till exempel ter sig frånvarande även utan någon uppenbar källa till distraktion).
  • Följer sällan givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (till exempel påbörjar uppgifter men tappar genast fokus och låter sig lätt distraheras).
  • Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter (till exempel har svårt att klara av uppgifter i flera led; har svårt att hålla ordning på verktyg, redskap och tillhörigheter; arbetar rörigt och oorganiserat; har svårt att tidsplanera; kan inte hålla tidsramar).
  • Undviker ofta, ogillar eller är ovillighet att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (till exempel
    skolarbete eller läxor; för äldre tonåringar och vuxna: till exempel sammanställa rapporter, fylla i formulär, läsa längre artiklar).
  • Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för uppgifter eller aktiviteter (till exempel skolmateriel, pennor, böcker, verktyg, plånböcker, nycklar, anteckningar, glasögon, mobiltelefoner).
  • Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli (för äldre tonåringar och vuxna kan det inkludera ovidkommande tankar).
  • Är ofta glömsk i det dagliga livet (till exempel göra hemsysslor, gå ärenden; för äldre tonåringar och vuxna: till exempel följa upp telefonmeddelanden, betala räkningar, komma till avtalande möten).

Hyperaktivitet och impulsivitet

  • Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still på stolen.
  • Lämnar ofta sin plats i situationer då man förväntas sitta kvar en längre stund (till exempel lämnar sin plats i klassrummet, på kontor eller andra arbetsplatser, eller i andra situationer där det krävs att man sitter kvar).
  • Springer ofta omkring, klänger eller klättrar i situationer där det inte kan anses lämpligt. Hos tonåringar och vuxna kan det vara begränsat till en känsla av rastlöshet.
  • Klarar sällan av ett leka eller förströ sig lugnt och stilla.
  • Är ofta ”på språng”, agerar ”på högvarv” (till exempel oförmåga eller obekväm med att vara stilla en längre stund vid exempelvis restaurangbesök eller på möten; kan uppfattas av omgivningen som rastlös eller ha ett sådant tempo att andra har svårt att hänga med).
  • Pratar ofta överdrivet mycket.
  • Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren är färdig (till exempel fyller i och avslutar andras meningar, oförmåga att vänta på sin tur i ett samtal).
  • Har ofta svårt att vänta på sin tur (till exempel när man står i kö).
  • Avbryter eller inkräktar ofta på andra (till exempel kastar sig in i andras samtal, lekar eller aktiviteter; använder andras saker utan att be om lov eller tillåtelse; för ungdomar och vuxna till exempel inkräktar i eller tar över andras aktiviteter).