Oro och ångest
Alla människor oroar sig då och då över olika saker – det är en normal känsla. Men ibland kan det kännas som att oron lever ett eget liv och att den är svår att stoppa. En sådan oro kan vara mycket energikrävande och leda till känslor av fysisk och psykisk utmattning. Dessutom kan det bidra till magont, stela axlar, koncentrationssvårigheter och en mängd andra problem som påverkar livskvaliteten negativt.
Vad är oro?
Vad är oro egentligen? Oro kan beskrivas som en ström av negativa tankar och bilder om framtiden. Den grundar sig ofta i en intolerans mot osäkerhet och börjar vanligtvis med frågor som ”tänk om..?”. Oro vidmakthålls ofta av positiva antaganden om orons funktion, negativa tankemönster och ett tankemässigt undvikande. Det är vanligt att dela upp oro i två typer: oro över aktuella problem och oro över hypotetiska situationer.
Oro över aktuella problem handlar om bekymmer som faktiskt går att påverka i nuet. Här finns en lösning som kan genomföras, men som av olika anledningar undviks. Ett exempel kan vara att du oroar dig för ett missat telefonsamtal men låter bli att ringa upp, av rädsla för att det ska vara dåliga nyheter.
Oro över hypotetiska situationer handlar däremot om bekymmer kring saker som potentiellt skulle kunna inträffa i framtiden, men där det inte går att göra något just nu för att förhindra det. Ett exempel är att du oroar dig för att en anhörig drabbas av en allvarlig sjukdom. Även om det inte går att utesluta att detta skulle kunna ske, finns det inget du kan göra i stunden för att förhindra det.
Har kan jag hantera oro?
Det är viktigt att lära sig skilja mellan oro över aktuella problem och oro över hypotetiska situationer – för att kunna minska oron. Genom kognitiv beteendeterapi (KBT) kan du träna på att hantera dina orostankar på ett mer konstruktivt sätt. På Moment arbetar vi med att behandla oro genom KBT, en psykologisk behandlingsmetod som har starkt forskningsstöd och betraktas som evidensbaserad.
Vad är ångest?
Ångest är något som alla människor upplever ibland. Det är en naturlig reaktion på hot och faror och en viktig mekanism för vår överlevnad. Men det kan också kännas som att ångesten tar över och begränsar oss i vardagen. I vardagligt tal används ordet ofta för att beskriva en diffus känsla av obehag, ibland med symtom som tryck över bröstet eller illamående. Men ångest är egentligen mycket mer än så.
Ångest kan ses som ett avancerat alarmsystem som aktiveras när vi står inför ett hot eller en fara. När alarmet går igång förbereder sig både hjärnan och kroppen för att agera, och därför brukar ångestreaktionen kallas för kamp- och flyktresponsen. Den här reaktionen är avgörande för att skydda oss och säkerställa vår överlevnad.
För att vi ska kunna reagera snabbt på hot aktiveras tre olika system under en ångestattack:
- Det fysiologiska systemet
- Beteendesystemet
- Det mentala systemet
När dessa system sätts igång märker vi ofta av det genom olika förändringar i kroppen och tankarna – det är dessa vi kallar för symtom på ångest. Ångest kan variera i styrka, och om den blir väldigt intensiv kan den leda till en panikattack. En panikattack är en plötslig ångestattack som når sin topp inom tio minuter.
Hur känns ångest?
Ångest känns ofta som en intensiv oro eller rädsla som kan påverka både kroppen och sinnet. Det kan upplevas som hjärtklappning, tryck över bröstet, illamående, yrsel eller en klump i magen, och det är vanligt att känna sig spänd, rastlös och uppjagad.
Hur kan jag hantera ångest?
Symtomen på ångest är helt ofarliga, men de kan upplevas som väldigt obehagliga, särskilt om man inte förstår varför de uppstår. Det är vanligt att tolka ångestsymtom som något farligt, exempelvis att man håller på att få en hjärtattack. Panikattacker kan påverka livskvaliteten negativt, men det finns effektiv hjälp att få via kognitiv beteendeterapi (KBT).
Hur fungerar KBT vid behandling av ångest?
En typisk KBT-behandling börjar med en generell genomgång av hur ångest och panikattacker fungerar. Därefter kartläggs de specifika faktorer som triggar just din ångest och hur den påverkar ditt liv. Nästa steg handlar om att skapa en plan för att återgå till ett mer fungerande liv genom att gradvis utmana de rädslor som begränsar dig.
Om panikattackerna är kopplade till höga stressnivåer handlar behandlingen om att hitta sätt att skapa en bättre balans mellan aktivitet och vila. Om de istället utlöses av kroppsliga förändringar, som en ökad puls, kan utmaningen vara att lära kroppen att dessa förändringar inte innebär fara. För panikattacker som triggas av specifika situationer, exempelvis att åka kollektivtrafik, handlar behandlingen om att öva på att hantera dessa situationer.
